Marie-mittilivet

...var de visst igår, en mycket god vän till mej påminde mej om det idag, och jag tog mej en funderare på vad JAG har att vara tacksam för, och ju mer jag funderade, ju mer kom jag på. Det är inte så dumt att stanna upp och tänka efter nån gång emellanåt på vad jag har som faktiskt gör mej tacksam, man tar så mycket för givet i livet.

Jag är tacksam för;
* Mina barn, som jag älskar över allt annat, och som älskar mej trots alla fel och brister som jag själv tycker att jag har.
* Att vi får vara friska.
* Att det ordnar sej med lägenheten.
* Att jag har ett jobb, ett fast jobb som jag trivs jätte bra med, som ger mej lön och mat på bordet.
* Mina underbara vänner, både ni som står mej allra närmast och ni som nyligen blivit mina vänner, ni betyder oerhört mycket för mej, och utan er vet jag inte hur jag skulle ha orkat med livets alla uppförsbackar.
* Att jag nu ser ljust på framtiden, allt kommer att ordna sej, visst, periodvis kommer det säkert att bli fruktansvärt tufft, men de kan bara bli bättre.
* Dansen, som ger mej så mycket glädje och energi, och motion :)

Det finns mycket mera att vara tacksam för, men det här var vad jag kom på just nu, så visst behövs det tid för eftertanke ibland, så man inte går på i slentrian och bara tror att så här ska de vara, utan att man gläds åt det man har.

Barnen ja, jag kan inte med ord beskriva hur mycket dom betyder för mej, så känner väl alla föräldrar, men utan dom hade jag nog aldrig kommit så här långt, jag har nått att leva för även när det känns som jävligast, som älskar mej utan tanke på om jag har pengar eller inte, eller nyaste bilen, eller största huset. Mina barn har fått lära sej att mamma inte har så mycket pengar, vi kan inte köpa allt dom vill ha, inte heller göra allt som dom vill, men dom accepterar det, och tack och lov så tjatar dom aldrig när vi är och handlar, dom kan fråga om vi kan köpa nått, men säger jag att vi inte har råd, då accepterar dom det, aldrig tjat, aldrig skrik och gråt, och det är jag så tacksam för.
Känner mej ofta ledsen iallafall för att jag inte kan ge dom det dom önskar sej. Men jag har förstått att det finns annat som är lika bra som att köpa presenter, som tex att efter skola och dagis, på promenaden hem, stanna vid en bäck och kasta i stenar, eller stanna vid en lekpark och gunga en stund eller klättra på en stor sten. Jag har förstått att det är tiden jag ger dom som är viktigast, och de är en stor lättnad att veta det.

Jag jobbar natt och bara 65%, skulle kunna jobba mera för att tjäna mer såklart, men det här ger mej möjlighet att vara mera med barnen, och jag tycker faktiskt det är viktigast, så jag hoppas jag kan klara av det ekonomiskt. Håller precis på att separera från min sambo, han är inte barnens pappa, så jag vet inte hur den ekonomiska situationen kommer att bli, men jag ska göra allt i min makt så jag kan fortsätta att jobba bara 65%, och jag hoppas verkligen att de ska fungera. Jag kan jobba mera när barnen blir äldre, men tiden går så fort så jag vill ge dom så mycket av den som jag bara kan.

Kramar om....