Rätt okej...

Ja nu sitter jag här igen och ska plita ner några ord tänkte jag, och dom orden kan komma att se ut hur som helst tror jag, för jag har upptäckt att ibland när jag skriver mess inne på Dansbandssidan där jag brukar vara, så kan jag ibland missa att skriva nått ord, och de beror på att jag tänker ju de jag skriver och ibland tror mina fingrar att dom är lika snabba som tanken så dom hoppar över en del ord....så sista ordet i huvet är alltid samma sista ord som på skärmen, men därimellan kan de fattas en hel del.....jag vet inte hur jag beter mej...*S*

Tänk att de redan är februari, ja de är redan februari Raskan, januari sprang bara förbi mej.....jag fattar inte att de gick så fort, jag trodde de skulle sega sej fram nu, när livet inte känns så jätte uppåt, men jag hade fel.....de är februari, och de är ljust längre på dagarna och trots att de är kallt som tusan ute så känner jag inom mej att våren är på väg.
Snart kan vi åka ner till Badhusparken, jag kan hyra en spark och barna kan åka skridskor ut på Medvinden, och njuta av att solen värmer.....de är inte så länge kvar, de är verkligen inte de.

Jag har varit på några danser och de är ju så kul, och fler ska de bli.....ska faktiskt ge mej ut på en danskryssning i vår, nått jag aldrig testat förut, men jag kör ett säkert kort och åker när de är Jannez....sen ska jag åka ner till Småland och hälsa på en kompis, hon tyckte jag skulle komma ner och dansa i Maj.....och umgås med henne....och varför inte, varför ska jag sitta här hemma och inte göra nått, när jag fått inbjudningar till flera som jag lärt känna på Dansbandssidan... så jag kan åka runt och hälsa på folk i flera veckor....*S*
Och nej......inga karlar.....de är kvinnor/damer/tjejer allihop som jag ska hälsa på.....och de ska bli så kul.

Livet känns rätt okej nu


Här igen....

Längesen.....verkar vara ett ständigt återkommande ord i mina bloggar.....för inte kan man påstå att de är ofta jag kommer mej för att skriva, men nu tänkte jag plita ner några ord iallafall.

Så vad händer här då?
Tja, inget speciellt tror jag......har varit ledig hela veckan, inte så dumt, de är de aldrig......men nu börjar jag jobba igen på onsdag. Har haft besök i helgen, De var ju i och för sej speciellt, Pia och hennes dotter kom i torsdags och stannade tills igår, söndag, och de var jätte trevligt.....vi har umgåtts och haft de kul, varit på dans och bara legat hemma i soffan och glott på TV, precis allt en bra helg ska innehålla.
Jo så har vi spelat Guitar Hero, mitt nya stora nöja, jäklar så kul de är!!!!.......jag var iväg och köpte de i veckan och överaskade barna......dom hade pengar dom fått i julklapp, och dom pratade om att dom skulle spara så dom kunde köpa de här spelet, men då tog jag julklappspengar jag fått också och åkte och köpte spelet till OSS!!!
Och gissa om dom blev glada, och gissa om vi haft kul med de......vi spelar gitarr, trummor och sjunger så de står härliga till.....och i helgen var jag och Pia också igång....snacka om träningsvärk i armar och fingrar....*S*

Igår fick vi lite snabb-besök av mina kära granne Jannike,hon och dottern ville titta på våra råttor......och så hade dom med kläder som Amanda fick......gulle dej Jannike!!!....såg du så glad Amanda blev, där kan vi snacka om en tjej som uppskattar när hon får kläder...:-) och de är ingen skillnad om de är nya från affärn eller begagnade.....hon blir precis lika glad åt allt.....fast jag undrar om de inte är häftigare att få från nån annan tjej, för då kommer de oftast mer på en gång...*S*

Men hörrni!!.......har ni tänkt på att de börjar ljusna tidigare nu, och de är ljusare längre på eftermiddagarna.....är de inte underbart så säg?!!......vet ni, våren är baske mej på väg, visst, de är ett tag innan den är här.....men den är på väg.....och allt börjar liksom kännas lite lättare......nu är de februari.....och jag undrar var januari tog vägen, har jag varit i nått slags vacuum för de gick ju så fort.....strunt samma......de börjar ljusna, både ute och i mitt sinne :)

Förresten, var med om fin sak förra veckan.......jag jobbade extra, satt vak hos en farbror som var jätte dålig, och hade jätte ont......satt hela natten bredvid hans säng, och försökte göra de så bra för han som möjligt, och efter att distriktan varit där och vi lagt han på hans gosida så sov han lugnt, några timmar.....sedan blev han rosslig i halsen så dsk kom igen och gav en spruta så de blev lättare för han.
Iallafall så satt jag bredvid hans säng mest hela natten, och på morgonsidan började han andas i lite mera korta andetag, men ändå lugnt, pratade med dsk och de var inget konstigt med de.....så strax före kl 7 gick jag ut i hallen och stoppade ner en flaska i min ryggsäck, de tog ungefär 30 sekunder, och när jag satt mej i fåtöljen igen så hade han slutat att andas......
Jag lyssnade, kände efter puls och såg att de var över., smekte hans kind och pratade med han....så jag ringde dsk som skulle komma så fort hon kunde....satte mej i fåtöljen igen, satt där och smekte hans kind och pratade med han tills den som skulle lösa ev mej kl 7 kom.......och sen kom dsk.....jag ville stanna, så vi gjorde honom fin, tvättade, bytte kläder...och de var en så fin stund.....

De här låter kanske konstigt och hemskt, men jag är glad att jag fick vara med om de här.....de var första gången jag var med "hela resan".....och jag fick se och känna min egen reaktion....och den var så lugn, jag var glad för hans skull som slipper ha ont längre, jag vet att han de bättre nu......och jag blev inte rädd, inte de minsta, utan snarare tvärtom....
de var en fin stund....
Tack **** för att jag fick vara med dej din sista stund på jorden.....och jag vet att du har de bra nu.
Kram