Funderingar igen...
Ja precis, funderingar igen....
den här veckan vet jag inte riktigt vad som har varit fel, men nått är de, jag har inte mått så bra som jag gjort, har varit lite deppad, haft nära till tårar, orkeslös, och dåligt tålamod.....och de är inga bra egenskaper när man har barnen :-(
Den enda kväll allt har känts riktigt toppen var när jag var på dans.....
å de känns helknäppt så här efteråt.....dåliga samvetet igen.....
När jag inte mår riktigt bra, om jag är stressad eller så, så får jag, i mina ögon sett iallafall, jätte fula och många "finnar" på kinderna, de är illröda och blossar upp på en gång, sen tar de några dar innan dom försvinner igen, och det känns att jag har dom för de stramar och bränner i skinnet. Läste i nån tidning att de är en inte alltför ovanlig sjukdom de där, som beror på stress och andra psykiska faktorer.
Iallafall så har jag haft dom här "finnarna" sedan i måndags och nu idag, nästan en vecka senare är dom på väg bort, och jag har ingen som helst aning vad som har varit fel.
De jobbiga är ju när jag inte vet vad som är fel.....för visste jag de så kunde jag ha försökt göra nått åt de, men nu är de baa att vänta och se....har ju inte känt mej stressad, men visst...nått har varit fel....
Men nu är de en ny vecka, med nya utmaningar...
så.....jag går väl och lägger mej nu.....och när jag vaknar imorgon så är de med nya friska tag....
jojo, skulle tro de, jag som är såååå otroligt morgonpigg...*S*
Lite trött kram blir de nu.....
den här veckan vet jag inte riktigt vad som har varit fel, men nått är de, jag har inte mått så bra som jag gjort, har varit lite deppad, haft nära till tårar, orkeslös, och dåligt tålamod.....och de är inga bra egenskaper när man har barnen :-(
Den enda kväll allt har känts riktigt toppen var när jag var på dans.....
å de känns helknäppt så här efteråt.....dåliga samvetet igen.....
När jag inte mår riktigt bra, om jag är stressad eller så, så får jag, i mina ögon sett iallafall, jätte fula och många "finnar" på kinderna, de är illröda och blossar upp på en gång, sen tar de några dar innan dom försvinner igen, och det känns att jag har dom för de stramar och bränner i skinnet. Läste i nån tidning att de är en inte alltför ovanlig sjukdom de där, som beror på stress och andra psykiska faktorer.
Iallafall så har jag haft dom här "finnarna" sedan i måndags och nu idag, nästan en vecka senare är dom på väg bort, och jag har ingen som helst aning vad som har varit fel.
De jobbiga är ju när jag inte vet vad som är fel.....för visste jag de så kunde jag ha försökt göra nått åt de, men nu är de baa att vänta och se....har ju inte känt mej stressad, men visst...nått har varit fel....
Men nu är de en ny vecka, med nya utmaningar...
så.....jag går väl och lägger mej nu.....och när jag vaknar imorgon så är de med nya friska tag....
jojo, skulle tro de, jag som är såååå otroligt morgonpigg...*S*
Lite trött kram blir de nu.....
Kommentarer
Trackback